[IULIANUS libro sexto decimo digestorum. ]
[율리아누스, 『학설휘찬』 제16권] 어떤 여성에게 자신이 금전을 지급할 채무가 있다고 오인하고 있던 자가, 그녀의 명령에 따라 지참금 명목으로 약혼자에게 약정하고 지급하였다.
§12.4.7.prQui se debere pecuniam mulieri putabat, iussu eius dotis nomine promisit sponso et soluit: nuptiae deinde non intercesserunt: quaesitum est, utrum ipse potest repetere eam pecuniam qui dedisset, an mulier.
그 후 혼인은 성립하지 않았다. 이 경우 금전을 지급한 자 자신이 그 금전의 반환을 청구할 수 있는지, 아니면 여성이 청구할 수 있는지가 문제되었다.
Nerua, Atilicinus responderunt, quoniam putasset quidem debere pecuniam, sed exceptione doli mali tueri se potuisset, ipsum repetiturum.
네르바와 아틸리키누스는, 그가 비록 금전을 지급할 채무가 있다고 오인하였으나 악의의 항변으로 자신을 방어할 수 있었을 것이므로, 그 자신이 반환을 청구할 것이라고 답변하였다.
sed si, cum sciret se nihil mulieri debere, promississet, mulieris esse actionem, quoniam pecunia ad eam pertineret.
그러나 만약 그가 여성에게 아무런 채무가 없음을 알면서도 약정하였다면, 금전은 그녀에게 귀속되는 것이므로 여성에게 소권이 있다고 하였다.
si autem uere debitor fuisset et ante nuptias soluisset et nuptiae secutae non fuissent, ipse possit condicere causa debiti integra mulieri ad hoc solum manente, ut ad nihil aliud debitor compellatur, nisi ut cedat ei condicticia actione.
반면 만약 그가 실제로 채무자였고 혼인 전에 지급하였으나 혼인이 뒤따르지 않았다면, 그 자신이 반환을 청구할 수 있으나, 여성에 대한 채무 원인은 그대로 남게 되며 채무자는 그녀에게 반환 청구 소권을 양도하는 것 외에 다른 어떠한 것도 강제받지 않는다.
§12.4.7.1Fundus dotis nomine traditus, si nuptiae insecutae non fuerint, condictione repeti potest: fructus quoque condici poterunt.
지참금 명목으로 인도된 토지는, 만약 그 후 혼인이 뒤따르지 않았다면 반환 청구에 의해 반환을 청구할 수 있다. 과실 역시 반환 청구할 수 있다.
idem iuris est de ancilla et partu eius.
여노예와 그 자녀에 대해서도 동일한 법리가 적용된다.